Till dig, min son (del 1)

(Publicerat 20140903, uppdaterat 20140904)

Då är vi snart där. Den dagen då du fyller 1. Det känns helt galet! Alla säger att det går snabbt och det är bara hålla med.

Jag tänkte att nu är det dags att berätta "Historien om Adam" och ditt första halvår. Vad vi har gjort (speciellt du) och vilka du har fått träffat.

Då backar vi tillbaka till augusti 2012. Efter semestern så kom jag och din pappa överens om att nu är det slut med skydd och det blir bebis när det blir bebis. Ingen press eller stress utan du kommer när du kommer.

Torsdagen den 7 mars 2013 så satt jag hos frissan Mirran och berättade att vi skulle kolla på hus i Stugun på söndagen. Hon konstaterade då att "snart blir det barn" och jag sa, inte riktigt än. Då trillar polletten ner att hon kan ha rätt, sprang på apoteket och for på en middag med några vänner. När jag äntligen kom hem och kunde testa så såg man ett klart och tydligt plus, det tog inte ens de där 2 minuterna man ska vänta. Jag satt och funderade på hur jag skulle berätta det här för din far men äh, jag klev ut och visade stickan och sa "happy baby". Resten av kvällen kommer jag inte ihåg förutom att jag firade det med att ta en sista snus, med tanke på att nu fick jag lägga det åt sidan. Vi satt nog mest chockade och glada. Vi gick runt och smålog hela tiden.

Jag hade väldigt svårt att känna glädje i början då jag inte trodde att du ville stanna kvar i min mage. Jag blödde i flera dagar (nästan varje dag i 5-6 veckor), en kväll far vi in på akuten för jag har så ont. Efter en evighet så får vi göra en undersökning och där på skärmen ser man en liten liten prick, där var du. Då fick du även ditt arbetsnamn Pricken. Veckan efter ringer dom mig för att göra en ytterligare kontroll eftersom jag fortfarande hade blödningar men inge ont. Då fick moster Madde följa med. Vi blev nästan oklokare på det då man såg mindre, då trodde jag att du hade checkat ut. Men fostersäcken trodde de att de såg. De tyckte att jag inte skulle ta något gravtest på ett tag utan avvakta. 1-2 veckor gick med lite blödningar och dags för nästa kontroll. Där har vi dig, en större prick med ett tickande hjärta. Din pappa fick visa vart på skärmen för jag kunde inte se för tårarna i mina ögon. Där var du igen, 50 % mig och 50 % av mitt livs kärlek. 9 november 2013 skulle du komma. Lyckan är total. På bilden nedan är du 9 veckor.

De flesta listade ut att du var på g när jag började tacka nej till alkohol runt vecka 12-13. Din mamma gillar att dricka vin haha. Men till de närmsta skickade jag ut ultraljudsbilden i vecka 9. När vi berättade det för moffa, farmor och farfar under påsken så sa moffa att han hade vetat det länge men jag vette tusan. Farmor och farfar skulle få bli just farmor och farfar för första gången, vilken lycka. Till moster Madde och Lars sa jag att vi fick en extra resenär med oss till Summerburst.

Tänk att du har redan varit på Summerburst. Ingen hit direkt men ack så bra en del var. Du fick lyssna på mammas favoriter Dimitri Vegas and Like Mike. Steve Angello var klockren. Alesso fantastisk och Ingrosso WOW. Du sparkade i takt där inne.

Månaderna gick, magen växte och snart var det dags för det vanliga ultraljudet. Sånt här brukar man kanske inte säga men vi hoppades  på en son. Jag har alltid sett din pappa med gigantiska legolådor med sonen vid sin sida. Han är Stuguns bästa legobyggare! Men du var tjurig, ville inte alls visa vad du var för sort. Benen korsade och upp mot magen. Efter ca 20 minuters bökande och vi försökte flytta på dig så särade du på benen och där såg man en liten snorre. En son, våran son! Att se dig och speciellt ditt tickande hjärta var en sådan lättnad, nu känns det på riktigt.

Sommaren gick och jag överlevde värmen och flytten till Stugun. Tack till alla som hjälpte till för usch, det var jobbigt. Besöken hos barnmorskan var alltid roliga för du levde alltid om. När vi lyssnade på dina hjärtljud ville jag bara att du skulle komma ut. Du var alltid mest aktiv när man skulle sova och under nätterna hade du boxningsmatch mot min kissblåsa.

Jag hade planer på att vara ledig 3 veckor innan du var beräknad. Tänkte att det skulle kännas skönt för nu började det bli jobbigt. Var gigantisk och blev kissnödig så fort jag rörde mig. Men det gick ju inte riktigt som planerat. Nedan är första magbilden och den andra en av de sista.

Kvällen den 2 oktober ligger jag i soffan och pratar med dig. Det känns inte längre som om du får plats. Du tar verkligen upp hela magen. Jag har inte direkt ont men känner definitivt av platsbristen. Går och lägger mig och somnar som vanligt men....

Kl 01:30 vaknar jag och måste kissa. Men jag hinner bara rulla ut från sängen så säger det splash. Och där gick vattnet. Värkarna kom på en gång, vips så var vi inne på förlossningen och kl 09:19 torsdagen den 3 oktober 2013 kommer du, våran son. En liten kille med mycket hår, du vägde 2496 gram och var 46 cm lång. Du var helt underbar och äntligen här.

Eftersom du var lite tagen och kom 5-6 veckor förtidigt åkte du och pappa upp på neonatal, fick se dig en snabbis innan. Sedan fick jag vänta några timmar innan jag fick äntligen hålla dig, Pricken som har bott i min mage. Känslan jag fick när jag höll dig för första gången går knappt att beskriva. Vi var överlyckliga, kanske lite chockade men vilken glädje. Vi hade inte bestämt något namn ännu så du gick fortfarande under namnet Pricken. Eller Gosse Jonsson som du hette under hela din sjukhusvistelse.

Du var en väldigt trött bebis så vi blev kvar ett tag. Många besök och presenter fick du på sjukhuset. Det var 2 stycken som blev stammisar och de kommer ha en väldigt stor roll i ditt liv. 

Moster Madde, min fantastiska syster var dit redan första kvällen för inte kunde hon vänta! Maddepadde kommer du sova över hos flera gånger med dina busiga kusiner. Hon kommer ta väl hand om dig.

Och självklart var kusinerna med och hälsade på vid flera tillfällen. Mille och Amelia kommer vara nyckelpersoner i ditt liv. Jag vet redan nu att de kommer hitta på massa bus med dig. Redan nu ser man att du gillar dom. Du ska krypa efter dom, vara där dom är. De kommer vara med som syster och bror än kusiner.

En annan som var en extremt flitig besökare var tant Tess, mammas kompis som hon har hängt med sedan hon var liten. Och hon blev kär i dig redan när hon fick ultraljudsbilden i vecka 9. Skrev även i texten att hon inte fick berätta för någon. Men hon lipade på jobbet och jublade ut "min bästa kompis ska ha baaaaaarn"

 Fredagen den 25 oktober fick vi äntligen fara hem med dig. Vilket fredagsmys! Vi överraskade farmor och farfar, pappa sa att de skulle komma hit för han behövde lite hjälp. Men här satt du och väntade. Nu var vi äntligen hemma!

Och hur kommer det sig att det blev just Adam? Jag har i flera år velat haft en liten Felix. Nr 2 på listan var Alex vilket din pappa tyckte om. Men när du kom ut såg du inte ut som någon av de. På sjukhuset kom namnen Sebastian, Samuel, Oskar, Tobias, Adrian samt Adam med in på listan. Adam fastnade jag extra för eftersom jag låg och kollade på "Hem till gården" på dagarna. Dagen innan vi for hem var Adam så gott som spikat men vi berättade inte det för någon. Vi ville komma hem med dig och känna efter. Och Adam blev det, du ser ut som en. Backström heter du självklart efter din far och min förhoppning är att jag en dag kommer också få heta det. Vi valde att inte ha något mera namn utan Adam Backström räcker gott och väl.

Och när vi här hemma börjar den riktiga resan med dig.Det var faktiskt väldigt skönt att vi hade fått några veckor på sjukhuset med dig för när vi kom hem så kände vi dig, kunde lite rutiner. Men det kändes konstigt, helt plötsligt var vi en till i huset. Katterna undrade var det var för någon vi hade tagit med hem. Chilla var väldigt nyfiken och när du var ledsen var hon snabbt fram för att kolla så att vi gjorde något åt det.


Här kommer några ögonblick under ditt första halvår

Redan när du var en månad var vi till Sundsvall på 80 års kalas. Där fick du träffa din pappas släkt. Du fick även chansen att träffa världens bästa Lina. Lina är den som kommer ansvara över din dansträning tillsammans med mig. Vi kommer lära dig allt om hiphop/RnB. Vi kommer se alla dansfilmer med dig, flera gånger om. Du är BACs tredje medlem!

Några andra som kommer vara en viktig del i vårt liv är familjen Strömqvist. Hanna, är världens bästa Hanna som jag älskar otroligt mycket. Hon har en stört skön man som heter Joel och 2013 kom deras Sixten som du kommer leka mycket med och förhoppningsvis kommer bli bra kompis med. De hälsade även på dig på sjukhuset och Sigge var ett monster jämfört med dig, alltså storleksmässigt.

Du fick även träffa den kille som denna jul/nyår kommer putta dig över trösklar i Mårdsjön, nämligen busfröet Jack. Jacks pappa och din pappa är ifrån Mårdsjön. Och det är även Fredrik vars dotter Freja puttade Jack över trösklar ifjol. Men bli inte ledsen, nästa år är det du som puttar nykomlingen Viktor som Johan även han en Mårdsjö-kille fick nyss. Ni tre grabbar kommer bli farliga tror jag. Med på bilden är Jacks mamma Jenny. Jenny är en av dom som kommer se till att du inte blir rädd för hästar. Hon har redan förklarat en del ute på Tjärnbergstjärn och du fick en gunghäst i doppresent.
 

Julafton spenderades hemma hos farmor och farfar med farbror Niklas. Innan det hade vi uppesittarkväll hos Moffa och gammelfarmor var med.

'

På nyårsdagen fick du träffa tant Kattis

Tant Lars ska visa hur man får en bebis lugn med det rätta greppet.

Jag tror att en av dina bästa kompisar kommer bli Ante och Melinas Emil son kom på middag med familjen en kväll. Ni kommer bli "grabbarna bus" i byn tror jag.

Sedan kommer vi till din kära momma! Mammas mamma! Hon har ställt upp jätte mycket när jag hade det tungt med dig. Momma kom hit några nätter och vi har övernattat hos henne. Förhoppningsvis ska du och jag ut i skogen något med momma och plocka bär och svamp.

Du har även varit med på premiären på Tjärnbergstjärn med din älskade moffa! Han kommer lära dig allt han kan om fiske, men jag vette tusan om han kommer lära dig att få fisk. Skitfiske!

Självklart var vi med när Emil skulle döpas, jätte intressant tyckte du.

Och här har vi dig, i din dåvarande favoritunderhållning på ca din 6 månaders dag. Gåstolen, vilken grej! Det var verkligen din favorit sak. Sprang runt i den som en galning, körde på våra fötter och jagade Chilla.

Jag må bara säga att du är en helt fantastik kille Adam. Du gör oss så himla glada. Ditt skratt är helt underbart! Tänk att du skrattade för första gången när Crippe klippte dina naglar. Och att se dig kämpa med att rulla över på magen. Att upptäcka ens händer och fötter var en hit. Se dig äta gröt för första gången. Alla mysiga stunder med dig i våra famnar. Och all glädje man märker att du bringar andra. Det är helt underbart att få se dig utvecklas, du är så grym! Ju fler månader som gick märkte man att du kommer bli en riktigt skön kille. Du är oftast glad och det är väldigt enkelt att få dig att skratta.

Men visst har du gjort oss galna och förtvivlade. Som igår när jag skulle lägga dig, tjurskalle Backström. Men du är vår tjurskalle. Vi älskar dig.

Startvikt 2496 gram. Startlängd 46 cm. Vid 5,5 månad 6640 gram och 65 lång.

Så det var ett kort inlägg om ditt första halvår min son. Nästa halvår kommer när du fyller 1. Och då har vi massor kvar att berätta för jag har valt att inte nämna några nu. Som kusinerna i Fugelsta, moster Virran och Danne, farbror Niklas osv. Man måste ju spara nått tills nästa gång. Åh herregud, din första sommar, sommaren då allt hände känns det som.


Justja, vi började babysim i mars. Du älskar att bada! Flaxade med armarna när vi satt vid kanten i väntan på att hoppa i. Du och jag badar ofta i badkaret hemma tillsammans. Nu på senaste tid plaskas det omkring ordentligt haha.  Men jag har inga bra badbilder så det får hamna under sommardelen.

Men innan del 2 ska vi skriva om ett inlägg av vår klippa i våran lilla familj. Nämligen din far! Wow säger jag bara, vilken pappa han är. Jag blir tårögd så fort jag tänker på vilken fantastisk far han är åt dig!

Puss grabben, vi syns om några timmar!

Några till bilder under första halvåret!