Det känns så himla långt bort. Om det nu är kolik går det över vid 3-4 månader. Adam är nästan 2,5. Men på dessa saker ska man räkna korrigerad ålder så han är alltså 1 månad.
Jag saknar riktiga fredag och lördagsmys kvällar. Visst har vi det idag men de avbryts hela tiden. Tänk att få se ett helt program mellan ca 20-23. Tänk att kunna få somna och inte vakna orolig att det ska bli ett nytt race, speciellt på vardagarna när jag är själv.
Det här sov när han sover funkar inte riktigt just nu. Den tiden vill jag försöka att vara lite Jessica och få egen tid. När det här är över ska vi vila ordentligt alls tror jag.
Ett tag såg jag framemot jul och nyår men det ger mig mest ångest just nu.
Ljuset vart är du, jag ser inte dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar