Grabben har varit otrolig idag! Väldigt snäll med mamma. Den senaste tiden har det varit maximal närhet som gäller. Endast upprätt position hos mig, och gärna gåendes runt runt och runt. Men idag har han suttit i babysittern och varit i babygymmet helt själv.
När han åt kl 12 så tänkte jag yes snart kan jag äta lunch men då däckar han i min famn, la ner han efter 30 min, började grina, la han i samma position som tidigare, nytt försök efter ytterligare 30 min, hans reaktion = I don't think sooo. Så jag skippade lunch och knoppade jag med.
Ikväll har han varit riktigt snäll och nu håller han på somna i vagnen som numera är hans permanenta sovplats. Varför böka när det fungerar bäst?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar