Min kärlek till min son ibland.
Idag när jag hämtade honom var han långt in på dagisgården och när jag gick så kändes det som om jag aldrig skulle komma fram. Fick öka takten och jogga istället haha!
Han är så fantastiskt och så himla rolig. Idag satt vi och kastade en boll i soffan och jäklar vilket skratt han rev av när man träffade huvudet (en mjuk boll).
När jag ser honom ligga så där jätte mysigt i sängen vill jag också krypa ner. Super gulliga Adam, jag älskar dig.
Och min saknade fis, jag tycker det är tomt utan dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar