Lördag

Jaha, redan lördag kväll.

Imorse gav vi pappa Crippe en liten sovmorgon. Passade på att källsortera och riva ut mannagrynsförpackningen. När pappan klev upp körde vi frukost (nummer 2 för Adam) och sedan gjorde vi oss i ordning.

Packade in oss i bilen och tog med Chilla som har legat i garaget (fortfarande helt galet). Lämnade Adam hos Eva och tog med oss Sören upp i backen (där Crippes farmor och farfar bodde). Sören valde plats och Crippe stökade på med en låda. Jag?! Jag tog av locket och klappade/pussade/tokgrinade. Min vackra Chilla. Hon har ju sån otroligt fin täckning, så fin päls. Hon var alldeles stel och kall och jag kunde inte värma henne, inga andetag utan den värsta tystnaden jag har upplevt (förutom i torsdags). Min Chilla.

Crippe fick gräva, jag pallade inte. Tillslut var lådan övertäckt och hon jag trodde vi skulle få spendera flera år med här i huset ligger begravd. När det blir varmare ute ska jag fixa till lite där men Crippe gjorde det fint idag. Så vi stod där en stund med tårar hos oss båda. 2 månader efter att vi flyttade ihop anslöt Chilla till våran familj. Det har alltid varit vi tills Adam kom.

Det känns som om hela huset är tomt. Det känns som om en del av mitt hjärta har slitits bort. Det känns så overkligt. Jag vill ha dig här!

Tack Hanna för att du hittade henne. Och tack Madde för att du kom på namnet, det levde hon verkligen upp till.

Jag är trött och vill gå och lägga mig, men jag blir så ledsen i sängen för där var hon verkligen mattes kisse. I 8 år har vi delat på min sida. Många gånger har jag blivit galen men nu blir jag galen att inte ha henne där.

Chilla, jag saknar dig.