På väg hem

Idag for jag in till jobbet. Visade Adam för några kollegor från Stockholmskontoret. Sedan fick grabben åka med pappa hem och jag gick ut och åt med kollegorna. Mycket god mat och super trevligt sällskap. 

Jag är faktiskt förvånad över hur mycket jag saknar Adam efter några timmar. I lördags efter kalaset halvsprang jag hem. Nu har jag lust att be chaffisen köra snabbt. Det bara brinner i mitt mammahjärta! 

Jag har ångest över att jag skall vara borta en hel helg i Mars. Men det är nyttigt för mig samt att jag behöver det. Kommer jag klara det? Eller ja jag får så lov. Haha nu låter det som om jag är tvingad. Men kickoff är aldrig fel! 

Adam, mamma kommer snart